Allt ut av hankkijas vallfröblandningar med optimerad gödsling

Den här sommaren är det viktigare än någonsin att optimera den värdefulla gödslingen. I planeringen utgår vi från att precisera behovet av förstklassig vall och att identifiera de bästa och avkastningsrikaste vallskiftena. Nu är det också dags att granska vallfröblandningens sammansättning och återkalla i minnet hur beståndet såg ut efter andra eller tredje vallskörden.

Vallblandningens artsammansättning påverkar optimeringen av gödslingen

Vallarnas artsammansättning förändras till följd av konkurrensen mellan arterna och med årens gång. Samma vallfröblandning kan på torkkänsliga skiften förändras så att rörsvingeln tar över, medan den dominerande arten fortfarande är timotej på skiften med bättre fuktförhållanden. Vallgräsets artsammansättning förändras med åren också utan extrema väderförhållanden. Den förändring vi känner bäst till är att klöver försvinner från vallarna, antingen gradvis under skördeårens gång eller på en gång till följd av utvintring.

Om timotej har kvarstått som huvudart i vallen och blandningens timotejsort är en snabbväxande sort avsedd för tre skördar som till exempel Rhonia, ska man vara särskilt noga med att gödsla den första skörden tillräckligt. Vid ett treårigt försök på Yara Kotkaniemi undersöktes effekten av olika kvävegödslingsnivåer på den första vallskördens mängd och kvalitet.

Rikt avkastande timotejskörden utnyttjar effektivt näringsämnena i vårgödsling med YaraMila Y3 för skördebildning, och kvävebrist syns lätt i form av nedsatt råproteinhalt. I försöken på Yara Kotkaniemi producerade timotejsorten Rhonia varje försöksår en vallskörd över 5000 kg ts/ha. Om kvävegivan på våren var under 100 kg N/ha, blev råproteinhalten under 110 g/kg ts. En så låg råproteinhalt ökar behovet av tillskottsprotein betydligt, ökar utfodringskostnaderna och sänker gårdens självförsörjning med protein.

Mervi Seppänen
Utvecklingschef
YaraSuomi