Dags att ta skördetidsprov!

Åtminstone i sydligaste Finland har torkan begränsat grästillväxten, och den kvalitetsmässigt viktigaste första skörden kan bli mindre än önskat. Skördetidsproven blir allt viktigare då vi vill ha optimal balans mellan skördekvalitet och tillräcklig torrsubstansskörd. Förra växtperioden hade en stor del av de skördade beståndet långt över 700 i D-värde. Den kvaliteten ledde till problem med utfodringen. Bland annat var omloppet till mjölkningsrobotarna svagt och behovet av fibertillskott stort. Genom att skörda foder med onödigt högt D-värde förlorades en del av skördens mängd.

I år kan frostnätterna i maj och den påföljande torkan orsaka liknande kvalitetsegenskaper också i de vallbestånd som nu växer. Hos bra timotejsorter sjunker D-värdet långsammare. Vi ska också komma ihåg att så litet som en enda växtdag mera betydligt ökar en skördade vallens mängd, det är t.ex. inte ovanligt att mängden ökar med +200 kg ts/ha på ett dygn.

Dessutom kan extremförhållande påverka fodrets mineralsammansättning (bl.a. kaliummängden och katjon-anjon-balansen). Genom att beakta detta på förhand med skördetidsprov kan vi förbereda oss inför stallutfodringsperiodens behov.

 

Tillräcklig satsning på efterskördarna

klöverrik vall
Beteendet hos en klöverrik vall vid olika kvävegivor undersöks vid försök inom Tillväxtprogrammet för vall. På bilden ett fjärde årets klöver-vallbestånd som gödslats på valborgsafton i Mäntsälä.

Om första skörden blir mindre än målsättningen ska man satsa mera på den andra och tredje skörden. Genom att lämna tillräckligt lång stubb vid första skörden hjälper vi återväxten för den andra skörden. Genom att vid gödslingen komplettera sväm med selenhaltigt gödselmedel (t.ex. YaraBela Selensalpeter) och komplettera de spårämnen som behövs med YaraVita blandgödsel och biostimulans hjälper vi skördebildningen och skördemängden av andra skörden. Kväve- och NK2-gödselmedel för säsongens behov finns nu till försäljning, i samma lass får du behändigt hem gödsel för höstsädessådderna.

Om det finns risk för att den grovfodermängd som behövs blir liten, beakta möjligheten att tillverka helsädsensilage genom att välja sådant växtskyddsmedel för spannmålen som inte hindrar användningen till ensilage.