De hemmaproducerade fodrets roll i kornas proteinutfodring

Proteinfoder är ofta köpta foder. De flesta kreatursgårdarna köper rybs eller något annat proteinhaltigt tillskottsfoder. Köpfodren är ändå inte den enda eller ens den viktigaste proteinkällan. Har du tänkt på att största delen av det protein kon behöver fås från gårdens egna foder?

Gårdens egna foder, ensilage och spannmål (om det finns) täcker 50-80 % av mjölkkons torrsubstansbehov. Dessutom innehåller de protein som kon och våmmikroberna behöver. Vi kan jämföra ensilagets betydelse som proteinfoder med ett enkelt exempel:

Om ensilaget är lättsmält och proteinhaltigt, D-värde 680 g/kg ts och råproteinhalten 160 g/kg ts, behövs i blandfodret förutom eget korn rybskross, 1,6 kg/dag. Den genomsnittliga kon får dessutom 3,5 kg allfoder från roboten. 65 % av det råprotein kon behöver kommer från gårdens egna foder.

Hur är det då om ensilaget är fattigt på protein? Om ensilaget innehåller råprotein 120 g/kg ts och D-värdet är 670 behövs det 4 kg rybs. Då kommer bara 48 % av det råproteinet från gårdens egna foder.

Schemat tydliggör vilken andel av foderstatens protein som kommer från vilket foder. När ensilaget är proteinrikt minskar behovet av rybs. Dessutom ökas foderintaget, det faktiska PBV-intaget och mjölkproduktionen genom ensilagets bättre smältbarhet.

De egna fodrens betydelse för proteinutfodrigen är överraskande stor. Och vad bättre är, du kan själv på verka deras pris, kvalitet och användning. Med egna foder av god kvalitet kan man spara på kostnaderna för köpt foder och förbättra utfodringens självförsörjning med protein.