Högklassiga gödselkorn ger exakt kväveanvändning

När man eftersträvar en noggrann kväveanvändning är gödselkornets kvalitet och gödselmedlets näringsmängder och kemiska form av betydelse. Ett högklassigt korn är också en förutsättning för att kunna utnyttja fördelarna av precisionsgödslingsutrustningen.

Ingen utsortering av näringsämnen vid spridningen

I Yaras gödselmedel finns alla näringsämnen i samma korn, och vid spridningen fördelas näringen jämnt på åkern. På alla ställen av åkerskiften fördelas varje näringsämne i avsedd mängd, och gödslingen är balanserad. Detta effektiverar användningen av den värdefulla näringen.

Ojämn spridning syns i efterhand som ränder på åkerskiftet. Det är framför allt ojämn spridning av kväve som syns i from av mörk- och ljusgröna ränder. Näringsämnen som finns i olika korn sprids ojämnt på åkern i förhållande till kvävet, och gödslingen är inte balanserad med tanke på växtens behov. Näringshalten i granulat med hög respektive låg kvalitet är därför inte jämförbar.

Spridningsbredden maximal

Yaras gödselkorn är högklassiga eftersom de genomgår en strikt kvalitetskontroll vid gödselfabrikerna i Siilinjärvi och Nystad.

De högklassiga YaraMila och YaraBela-gödselkornen gör det möjligt att använda maximal spridningsbredd, t.ex. 4 m, men ytspridare. Med gödselgranulat av sämre kvalitet kan spridningsbredden lätt halveras, och inte heller då är det säkert att näringen sprids jämnt på åkerskiftet.

Allt ut av precisionsgödslingsutrustningen

Ett högklassigt granulat, där all näring finns i samma korn, är också en förutsättning för att använda precisionsodlingsutrustning på ett lyckat sätt. Med lyckat sätt menas i detta sammanhang en noggrannare kväveanvändning och högklassigare vallskörd.

Både körmonitor och spridningskartor är verktyg som ger nytta bara när gödseln har en kvalitet som säkerställer jämn spridning.

Näringsämnenas kemiska form är viktig

Ett näringsämnes kemiska form påverkar dess användbarhet för växterna och inverkar också på hur starkt näringsämnet binds vid markpartiklarna eller den organiska substansen.

Till exempel svavel kan finnas i gödselmedel i form av antingen ammonium-, kalium- eller kalciumsulfat. Av de tre kemiska formerna är ammoniumbundet sulfat det ämne som utlakas lättast. Dessutom försurar ammoniumkväve tillsammans med överflödigt fosfat åkerjorden omkring sex gånger mer än kväve som är i form av ammoniumnitrat.

I Yaras gödselmedel ingår kväve i form av ammoniumnitrat, som effektiverar växtens kväveupptagning och inte onödigt försurar jorden. Svavel tillhandahålls för sin del i flera kemiska former, vilket minskar utlakningsrisken.


Mervi Seppänen
Utvecklingschef
YaraSuomi