Hur höja mjölkens halter med hjälp av utfodringen

Höga halter höjer mjölkens värde. Mjölkens halter är av naturen höga i råmjölken och i laktationsperiodens slut, men är lägre under perioder med riklig mjölkproduktion. Mjölkens fett och protein innehåller rikligt med energi. Därför stöder ett gott foderintag, foder med god smältbarhet och tillräcklig mängd kraftfoder både mjölkproduktionen och höga halter i mjölken.

1. Den viktigaste mjölkfettskällan är NDF-fiber som nedbryts i våmmen, där det bildas ättiks- och smörsyra som är förstadier till fett. Produktionen av mjölkfett höjs alltså av rikliga givor vallfoder med god kvalitet och god smältbarhet. Gräsväxter, såsom timotej och svingel, är de bästa fiberkällorna. Utfodring med klöver sänker mjölkfettet, eftersom klöver innehåller mindre smältbar NDF-fiber än gräsväxter. Detsamma gäller blålucern, bondböna och andra baljväxter.

2.En måttlig sockerhalt (50-100 g/kg ts) i ensilaget förbättrar smakligheten och ökar foderintaget. Också god jäsningskvalitet ökar intaget av ensilage och höjer härigenom mjölkfettet. Av spannmålen höjer korn mjölkfettet bättre än havre.

3. Det är viktigt att undvika syr våm när man eftersträvar en högre fettlhalt i mjölken. Smältningen av fibern främjar en jämn och hög pH-nivå i våmmen pH över 6. Våmmens verksamet balanseras upp av tillräcklig halt av NDF i ensilaget, ständig tillgång till foder på foderbordet, måttlig mängd spannmål och socker samt långsamma förändringar av utfodringen. Om foderintaget varierar, gödseln är lös, korna idisslar dåligt eller spiller idisslingsbollar lönar det sig att tillsätta hö eller våmbuffrande ämnen till foderstaten och minska den dagliga spannmålsgivan. Om korna har tillgång till hö, kan de kor som behöver extra fiber själva gå och äta av det.

4. Man bör undvika att ha för många djur i ladugården. Tillräckligt utrymme vid foderbordet (70-80 cm/ko) ökar intaget av grovfoder och minskar risken för sur våm. Om man har möjlighet att ordna extra utrymme vid foderbordet är det till hjälp särskilt för förstakalvarna, som brukar lida mest av att det är trångt. Ökat foderintag höjer produktionen och mjölkens halter.

5. De ämnen som mest effektivt överförs från tillskottsfodret till mjölken är hårda, våmskyddade fetter. Vegetabiliska oljor fungerar däremot inte på samma sätt. Rikligt tillskott av växtoljor är skadligt för våmmikroberna, och särskilt sänks mjölkens fetthalt av en kombination av sur våm och intag av växtoljor. Goda. energirika foder, såsom EKM-foder, höjer mjölkens fett- och proteinavkastning.

6. För mjölkens proteinhalt behövs tillräckligt med energi och AAT-protein. Hög proteinhalt i mjölken stöds alltså bäst genom utfodring med tillräckligt kraftfoder, bara man håller sig inom ramarna för en sund våmfunktion.

Pirjo Hissa, produktutvecklingschef för nötfoder, Hankkija Oy