Foder som ger höga halter

Höga halter höjer mjölkens värde. Halterna i råmjölk är av naturen höga, men när mjölkproduktionen ökar blir mjölken svagare. Halterna börjar åter stiga efter hundra laktationsdagar, när mjölkproduktionen utjämnas och energibalansen blir positiv. Höga halter innehåller mycket energi och förutsätter ett gott foderintag.

Mjölkens halter kan också påverkas med utfodringen. Ett gott foderintag, god foderkvalitet och god smältbarhet och tillräcklig mängd kraftfoder stödet höga halter i mjölken.

Förstadierna till mjölkfett, ättiks- och smörsyra, kommer främst från NDF-foder som nedbryts i våmmen. Produktionen av mjölkfett ökar alltså genom ett stort intag av väl ensilerat och smältbart vallfoder. Också ensilagets socker förbättrar smakligheten och kan öka produktionen av mjölkfett. En god ensilagekvalitet är den faktor som mest påverkar mjölkens fetthalt.

Fibrernas smältning och via den också produktionen av mjölkfett främjas av en jämt hög pH-nivå i våmmen, över 6. Detta gynnas av tillräckligt fiberintag, ständig tillgång till foder på foderbordet och långsamma förändringar av utfodringen. Vid behov kan man ge korna hö eller foderämnen som buffrar våmmen.

För att våmmen ska fungera effektivt krävs en balanserad näringstillförsel. De mikrober som spjälker fibern behöver tillräckligt mycket nedbrytbart protein och aminosyror för att kunna arbeta. Effektiv fibersmältning ökar foderintaget och höjer produktionen av både mjölkfett och mikrobprotein.

Av foderfetterna överförs mest effektivt till mjölken de hårda, våmskyddade fetterna, som exempelvis palmitinsyra. De hårda fetterna är också våmvänliga och stör inte fiberspjälkningen. De mjuka fettoljorna är däremot skadliga för våmmikroberna. Stort intag av rybsolja kan försämra smältningen av fibrer och sänka mjölkens fetthalt.

Mjölkprotein bildas av andra ämnen än mjölkfettet. För hög proteinhalt behövs tillräckligt med energi och AAT-protein. Hög proteinhalt i mjölken stöds alltså bäst genom utfodring med tillräckligt protein. Med samma metod stiger också mjölkproduktionen.

Stärkelsen i kraftfodret bidrar till att det lösliga proteinet i ensilaget utnyttjas och effektiverar produktionen av mikrobprotein. Den stärkelse som ingår i inhemsk spannmål nedbryts snabbt vilket begränsar deras användning. Majsstärkelse spjälks däremot långsamt och är skonsamt mot våmmen. Med en liten tillsats av majs kan vi trygga både en tillräcklig stärkelsenivå och våmhälsan, och producera mjölkprotein effektivt.

De bästa fodren för produktion av höga halter i mjölken är Hankkijas foder för höga halter, Auto-Krossi 3 och Auto-Krossi 4 samt EKM-Krono. Också Huippu-halvkoncentraten innehåller rikligt med energi som stöd för höga halter av fett och protein. Mjölkens halter kan förbättras också med de skräddarsydda Sopiva-produkterna. De planeras alltid på basis av gårdens egna foder.