Blogg: Helsädsensilage vinner i utfodringsindex

Förra året tvingades många skörda sin spannmål till ensilage, när vallen led av torkan och det var brist på grovfoder. Helsädsensilage passar bra vid sidan av vallensilage för att komplettera grovfodersortimentet på kreatursgårdar.

Helsädsensilage skördas på mjölkmognadsstadiet, så man kan använda en rikt avkastande men sen sort, som kanske inte skulle hinna bli tröskningsmogen. Helsädsensilage kan i goda fall ge samma torrubstansskörd (8-10 ton/ha) med en skörd som en bra vall kan ge. Då får beståndet inte ha bildat liggsäd. Den bästa torrsubstansskörden fås av sädesslag med lång och stark stjälk, som exempelvis rågvete. Den stora andelen strå minskar fodrets smältbarhet och stärkelsehalt. Kornensilage innehåller en större andel korn i förhållande till stråets andel, vilket ger ett bättre fodervärde trots att torrsubstansskörden är mindre.

Helsädsensilagets proteinhalt är låg, ca 100 g/kg ts. Stärkelsehalten varierar mellan 15 och 30 procent, beroende på strålängden och kärnornas andel av torrsubstansen. Stärkelsehalten i långstråigt rågveteensilage brukar vara under 20 procent av torrsubstansen medan kornensilage kan innehålla 30 procent stärkelse.

D-värdet och smältbarheten hos helsädsensilage är sämre än hos vallensilage. Intaget av helsädsensilage är ändå större, vilket kompenserar det sämre fodervärdet. Helsädsensilage är om det används rätt därför lika bra som vallfoder i utfodringen.

Luke har ett utvecklingsprojekt om användning av fodersäd där också Hankkija är med, och där man har undersökt avkastningen från olika spannmålsslag, och hur de lämpar sig som helsädesensilage och färskensilering av fodersäd. Projektet pågår ännu.

I ett nyligen avslutat utfodringsförsök undersöktes tillväxten hos Ch- och HF-tjurar som utfodrades med korn- och rågveteensilage, antingen som enda grovfoder eller i en blandning (1:1) med vallensilage. Slutuppfödningsfodret bestod av ensilage 60 %, valsat korn 35 % och rybskross 5 % av torrsubstansen, samt mineralämnen.

Vallensilagets D-värde var 685, kornensilagets 648 och rågveteensilagets 622 g/kg ts. Trots de lägre D-värdena var helsädesensilagens utfodringsindex högre, för korn 123 och för rågvete 115, för vallensilage 89, liksom också det faktiska foderintaget: av rågvete 10,05 kg ts/dag och av korn 10,65 kg st/dag och av vall 9,44 kg ts/dag.

Tjurarna växte under det 160 dagar långa försöket 1841 g/dag med kornensilage, 1641 g/dag med vallensilage och 1576 g/dag med rågveteensilage. Tillväxten hos de tjurar som fått vall-helsädsensilage var på samma nivå som hos vallensilagegruppen. I slaktresultaten fanns inga skillnader.

Helsädsensilage visade sig vara ett användbart grovfoder för köttnöt. Det räcker beträffande energivärde också riktigt bra som foder för sinkor och växande kvigor. Mjölkkornas energi- och proteinbehov är ändå större, så för dem är högklassigt vallensilage det viktigaste fodret. Helsädsensilage passar som komplement till vallfoder och för att öka foderintaget.

Pirjo Hissa
Utvecklingschef, nöt- och specialfoder