Insekter en del av livsmedelskedjan

En vuxen vandringsgräshoppa är omkring fem centimeter lång. Det är vanligen syrsans sista larvstadium, den vinglösa nymfen, som används som människoföda.

Urvalet av produktionshusdjur växer så det knakar - vid sidan av våra välkända husdjur av släktet ryggdradsdjur kommer nu ett antal nya varelser med kitinskal som berikar livsmedelskedjan. Många har säkert redan smakat på torkade, friterade och chokladdoppade hussyrsor vid produktdemonstrationer i butiker och på mässor, efter att det i början av fjolåret blev tillåtet att sälja vissa insektsarter som livsmedel. Trots att vi fortfarande inte vill hitta flugor i soppan kan man nu beställa in en honungsmättad drönarlarv som toppning på gourmetrestaurangens dessert. Syrsan som förr var en biblisk plåga är idag råvara till salta snacks. De snabbväxande larverna av den svarta soldatflugan väntas snart kunna användas för produktion av proteinrikt mjöl som foderråvara för laxfiskar och andra husdjur, och på global nivå minska behovet av fiskmjöl inom några årtionden.

Användningen av insekter i livsmedel och foder trampar ännu i barnskorna. I EU är lagstiftningen om insekter för användning i livsmedel och foder ännu i beredningsskedet. Under övergångsperioden gäller den tidigare lagstiftningen om produktionsdjur för produktion av insekter. De insekter som föds upp är ännu likadana som deras vilda artfränder. Tiden utvisar vilka avelsmåls om kommer att ställas för de insektsarter och -stammar som ska födas upp, och hur deras utseende och produktionskapacitet utvecklas genom aveln.

I Finland har utvecklats särskild teknologi för uppfödning av insekter

Mjölbaggen är en ca två centimeter lång skalbagge, vars larv ofta kallas för mjölmask.

Att äta insekter är i sig ingenting nytt. Människan har alltid samlat och ätit insekter, särskilt i tropiska områden. För många husdjur är insektslarver en delikatess: hönan som krafsar i komposten plockar så gärna i sig en fet skalbaggslarv, och laxynglen gillar flugor som hamnat i vattnet. Att insekter nu inkluderats i vår västerländska intensivproduktion av livsmedel är ändå något nytt, och föremål för intensiv forskning och produktutveckling Flera finländska företar har framgångsrikt utvecklat ny teknologi för uppfödning av insekter. EntoCube Oy har tagit fram mobila moduler för uppfödning av insekter, där man enkelt kan ställa in värme-, ljus- och fuktförhållanden som är optimala för insekter. Pohjolan Hyönteistalous Oy har utvecklat automatiska system för uppfödning av mjölkbggelarver eller mjölmaskar. Teknologiska forskningsanstalten VTT har optimerat användningen av insektsprotein i livsmedel och tagit patent på en teknologi för detta. Insektshushållningen är en snabbt växande produktionsgren som erbjuder många möjligheter för olika aktörer i affärsvärlden.

Hankkija är med och utvecklar foder för insekter

Unga nymfer av tvåfläckad syrsa har samlats runt en gurkskiva för att njuta av gurksaft. De behöver inget annat dricksvatten än den fukt de får från färska växter.

Man hoppas att insekterna ska komma med en ekoeffektiv och klimatvänlig lösning på den växande befolkningens matbehov. De insektsarter som valts ut för produktion växer i gynnsamma värme- och fuktförhållanden mycket snabbt och utnyttjar fodret effektivt. De producerar rikligt med protein i förhållande till sin vikt - proteinhalten i insektsmjöl kan vara upp till 70 procent. Insekter behöver inte egentligt dricksvatten. Larver av svart soldatfluga växer på fuktigt växtunderlag. Syrsor och mjölmaskar ges vid sidan av torrfoder också färska grönsaker och får därifrån det vatten de behöver. Insekterna föds upp i lådor som kan staplas på varandra i många våningar, vilket minskar behovet golvyta i uppfödningshallarna. I de modernaste uppfösningsenheterna för svart soldadfluga kan i teorin produceras upp till 30 ton inektsmassa per dag i en hall med en golvyta på 1800 m2. Om det finns möjlighet att värma upp hallen med spillvärme från industrin minskar insektsuppfödningens klimatavtryck ytterligare.

En central fråga gällande insektsuppfödning är forskningen om och produktutvecklingen av lämpligt foder. I de första försöken med uppfödning av hussyrsor och mjölmaskar i Finland användes broilerfoder, men senare har man tagit fram nya foderformulat som passar bättre som näring för insekter. Hankkija har varit med i utvecklingsarbetet, och vid Hankkijas foderfabriker tillverkas redan en del foder som lämpar sig för uppfödning av hussyrsor. Uppfödning av syrsor med spannmål eller importerad soja är ju inte det mest klimatvänliga alternatvet. Många insekter kan livnära sig på råvaror som inte passar som foder för svin, höns eller nötkreatur.

Naturresurscentralens insektslaboratorium

Naturresurscentralens specialforskare FD Miika Tapio talade vid invigningen av insektslaboratoriet i Jockis 22.8.2018. På affischen en bild av svart soldatfluga.

Efter att Naturresurscentralen (LUKE) byggt nya lokaler för uppfödning av och forskning om insekter har man nu effektivare kunnat forska om hur den inhemska industrins biflöden lämpar sig som näring för insekter. Invigningen av Lukes insektslaboratorium i augusti i fjol samlade nästan hundra forskare och företagsrepresentanter med intresse för insektsbranschen. Några veckor senare besökte specialforskare, FD Miika Tapio, som ansvarar för insektsforskningen vid LUKE, Hankkijas huvudkontor i Hyvinge tillsammans med några kolleger. Målet är att Hankkija i framtiden ska vara med i LUKEs insektsforskningsprojekt som går ut på att hitta utfodringsmodeller som är lämpliga för insekter och utveckla foderämnen som gynnar insekterna tillväxt och foderomvandlingsförmåga.

Insekter kan förutom i livsmedelskedjan också användas för behandling av organiskt avfall. Larver av svart soldatfluga som lever i bioavfall minskar snabbt och effektivt avfallsmassans volym och minskar även mängden patogena bakterier som eventuellt växer i massan. De insekter som arbetat med avfallshanteringen används givetvis inte i livsmedelskedjan, utan de kan användas som råvara för t.ex. bioetanol eller gödselmedel.


Hannele Kettunen, utvecklingschef