På Tihinens gård höjdes mjölkproduktionen kostnadseffektivt genom en ändring av utfodringen
Jarmo och Johanna Tihinen i Muhos beslöt våren 2018 att byta foder efter att först gjort en genomgripande uppföljning av utfodringen. Omställningen gjorde att kornas mjölkproduktion genast fick en kick och dagsproduktionen steg till nästan 40 kg/ko/dag. Det var en ökning på drygt 5 kg/dag, och halterna hölls trots det på samma goda nivå. Fetthalten i mjölken är 4,5 % och proteinhalten 3,5 %. Paret Tihinen är särskilt nöjda över den kostnadseffektivitet som förändringen lett till, då mjölkintäkterna - foderkostnaden förbättrades med drygt en euro/ko/dag.
Idén till omställningen fick Jarno vid ett foderseminarium där han deltog och lyssnade på vad Hankkijas foderexpert hade att säga, och blev intresserad av att höra mera. Han tog kontakt med områdets foderexpert Kullervo Palovaara, som tillsammans med Jarno och Johanna gick igenom produktionen och besättningen från alla håll och kanter. På basis av gårdsbesöket ändrade man utfodringsplanen och fodervalet, vilket ledde till goda resultat.
Jarno Tihinen försår hur viktigt det är att fokusera på sinkornas utfodring och miljö.
Från halvkoncentrat till allfoder, sinkornas utfodring i ordning
Sinkorna går på bete på sommaren och får också vintertid vistas ute dagligen.
För korna började man först använda Auto-Krossi III allfoder. Efter att Tihinen börjat utfodra korna med ensilage av den nya skörden, nu för första gången ekologiskt odlad, började man i stället utfodra korna med Sopivafoder som är skräddarsytt för gården. Under mjölkstigningen ges också energifodret Acetona EnergyPower som höjer blodsockret. ”Med ett energistarkade kraftfoder, energifoder och en utfodringstabell med snabbt ökande fodergiva ville vi minska förekomstem av latent ketos, som på basis av blodprov från kornas svans hade konstaterats förekomma på gården”, förklarar Kullervo. Kornas förbättrade energibalans har förutom i produktionen också avspeglats i djurens hälsotillstånd. ”De svåra sjukdomsfallen har uteblivit och veterinärbesöken har minskat”, berättar Jarno. Efter omställningen av utfodringen började mjölkmängden genast öka, medan halterna ändå hölls på samma goda nivå.
I och med att gården övergick till allfoder beslöt Jarno och Johanna att satsa helt på vallodling och sluta producera foderspannmål. Detta minskade betydligt arbetsbehovet, och nu har paret tid att göra andra förbättringar på gården. ”Varje gård har vissa resurser, och det gäller att noga räkna på hur de används och vilka uppgifter som hellre ska läggas ut på entreprenad”, förklarar Jarno.
Också utfodringen av sinkorna justerades. Tidigare fick sinkorna fritt helsädsvete och begränsat med prima ensilage med god smältbarhet. Problemet var att korna inte ville äta helsädsensilaget, eftersom dess smaklighet och ensileringskvalitet inte var så god. Situationen blev bättre när Tihinens började korna prima hö i stället, det tycker de bättre om. ”Sinkornas foder ska ha god utfodringskvalitet, det räcker inte med att det har låg smältbarhet”, framhåller Kullervo. Det är bra om sinkornas foderstat innehåller en del stärkelse så att den våmflora som har som uppgift att spjälka stärkelsen är i gott skick vid kalvningstillfället.
Jarno och Johanna tycker det är särskilt viktigt att korna får vistas ute. Jarno berömmer gårdens betesmarker på sammanlagt 25 hektar runt gårdens ekonomicenter vid Ule älvs älvdal. De har en effektiv betescirkulation, och efter korna får kvigorna beta på skiftena. Jarno medger att betesutfodringen innebär vissa problem med tanke på kornas ätförmåga och mjölkens halter. På vintern får sinkorna regelbundet vistas ute, och också de mjölkande korna får då och då komma ut i det fria.
Systematisk produktion, dagligt lärande
Den första generationsväxlingen på gården gjordes år 2011, när gården drevs av Jarnos familj och hans yngre bror samt familjens föräldrar. Då var ladugården en båsladugård med 30 båsplatser. Från år 2015 har Jarno och Johanna Tiihinen drivit gården på egen hand. Till sommaren anställer de praktikanter, och grannens pojke arbetar regelbundet på gården. För tillfället har ladugården plats för 50 kor, ensilaget delas ut med kompaktlastare och kraftfodret och mineralerna delas ut individuellt med en kraftfoderrobot. Tihinens skördar själva största delen av ensilaget med pickuppvagn och ensilerar det i silor och stuka, medan halmbalningen, höbärgningen och ensileringen av sinkornas ensilage sköts av en entreprenör. Paret Tiihinen odlar helst mångsidiga ensilagevallar på sina åkrar. På de skiften där de odlar foder används en blandning av vicker, rajgräs, klöver och litet havre som stödväxt. På betena används en blandning av timotej, svingelarter och klöver.
Paret planerar systematiskt gårdens framtid. Den senaste omställningen och nya utmaningen är att åkrarna lagts om till ekoproduktion. Det är nu första året som åkrarna är ekologiska. Detta har medfört nya utmaningar för produktionen till exempel i fråga om kornas selentintag och funderingar på hur ensilaget ska räcka. Något som visar på gårdens systematiska produktionsplanering är att Jarmo i fjol lade upp ett ensilageförråd som ska räcka 1,5 år för att vara beredd på den minskning av skördenivån det blir efter att gården slutat använda handelsgödsel.
Jarno menar att man ska vara beredd att varje dag lära sig något nytt. Livet är ett livslångt lärande och man ska vara redo att hela tiden uppdatera sina kunskaper. Oavsett om det sker i form av utbildning eller genom att bjuda in experter på gårdsbesök tar Jarno alltid tillfället i akt att lära sig nya saker.