Plock från kongressen EEAP 2022
Juhani Vuorenmaa, forsknings- och produktutvecklingsdirektör Hankkija Oy
Den europeiska centralorganisationen för veterinärmedicin (EAAP) 73. årsmöte i Porto. Portugal 5-9.9. bjöd på ny intressant information med flera parallellas sessioner, posterutställningar och diskussioner. I kongressprogrammet ingick teman om djurutfodring avel, fysiologi, hälsa och välmånde för alla viktiga husdjursslag. Kongressen är en av världens största veterinärmedicinska kongresser. Hannele Kettunen från Hankkija höll två anföranden om de nyaste försöken med Progres på broiler, asiatisk havsabborre och räkor. Vi berättar mera om försöken i kommande e-postbrev. I artikeln nedan har vi samlat några plock från kongressena övriga teman.
Djurens välmående
Flera av sessionerna vid kongressen handlade om djurens välmående ur både konsumenternas synvinkel och med tanke på djurens, avel, skötsel och utfodring. Enligt en färsk tysk undersökning anser kontaktgrupperna att djurhälsan och produktionssättet är de viktigaste kriterierna för välmående. Som följande kommer djurens välmående i samband med transport och slakt samt användningen av läkemedel. En undersökning om märken för djulvälmående som gjordes i Stor-Britannien och Chile visade, att en stor del av konsumenterna är beredda att betala mera för husdjursprodukter märkta med välmåendemärken, trots att endast ca 30 % trodde att produktion som är märkt med dessa märken på riktigt förbättrar djurens livskvalitet. Deras förväntningar på välmåendemärkt produktion gäller mest produktionsförhållandena och djurens hälsa samt produkternas kvalitet och säkerhet. Sammantaget visar detta att konsumenterna sätter stort värde på djurens välbefinnande och att det ännu finns mycket att göra för att förbättra djurvälmåendet och kommunicera detta åt konsumenterna.
Högproducerande suggor och deras ökade kullstorlekar som aveln lett till har tvingat producenterna att ändra sina produktionsmetoder. Enligt en irländsk undersökning flyttas diande ssmågrisar mellan suggorna i praktiken för det mesta utan öronmärken, vilket gör att grisarnas kan flyttas flera gånger under diperioden. Detta ökar dödligheten, förekomsten av öron- och svansbitning och försämrar avvänjningsvikterna. De negativa effekterna av artificiell avvänjning på grisarnas hälsa och tillväxt kom också klart fram i undersökningen. Försämrat välmående hos grisarna kombineras typiskt med ökad användning av antibiotika. Den tack vare aveln ökade kullstorleken, som nu överstger suggans förmåga att ta hand om sina grisar, kan öka antalet avvanda grisar, men har mycket negativa följder för djurens välmående. Är detta värt priset, och är det den bild som vi vill förmedla till konsumenterna? Det är också bra att beakta, att en förbättring av suggornas och grisarnas välmående enligt den nyaste forskningen har följdeffekter på slaktsvinens hälsa och produktionseffektivitet.
Metabolisk inflammation hos idisslare
Professo Kenez fråån Hong Kongs universitet beskrev i ett intressant föredrag hur en intensiv kraftfoderdominerad utfodring leder till våmförsurning, mikrobiell obalans och läckande tarm, mjölkraser och anlag för överfettning som faktorer bakom metabolisk inflammation hos idisslare, Hans anförande var baserat på en färsk publikation (Kenez m.fl. 2022) om ceramidmetabolism och insulinkänslighet hos nötboskap. En ökning av spannmålens andel på ensilagets bekostnad påvisades höja n-6:n-3-fettsyrornas förhållande i kalvars fettvävnad och öka risken för inflammation. Man vet att n-6-fettsyror ökar inflammationer, medan åter n-3-fettsyror minskar inflammationer. I många anföranden konstaterades att en komplettering av fodret med till exempel n-3-fettsyror (omega 3) från linolja påverkar nötkreaturs insulinkänslighet och minska inflammationer. Resinsyrorna i Progres® har påvisats minska tarminflammationer hos broiler och svin. Det ska bli intressant att i kommande försök se dess effekt på metabolisk inflammation hos nötkreatur.