Satsa på vallutsäde med kvalitet

Förstklassigt ensilage är grunden för nötgårdens lönsamhet, och en väsentlig faktor är fröblandningen för fodervallen. Hankkijas vallblandningar är framtagna för att producera både stor skörd och högklassigt foder.

I Finland är grunden i vallblandningarna ofta timotej, och i många av Hankkijas fröblandningar används timotejsorten TuureBOR, som är överlägsen då det gäller vallens kvalitetsegenskaper. Tuure är den bästa sorten när det gäller att bevara smältbarheten, också vid den andra skörden. Sorten är ett säkert val också för vallblandningar för stvå skördar, men fungerar utmärkt också i blandningar för tre ensilageskördar. Tack vare den stabila smältbarheten blir den möjliga skördetiden längre. I blandningar för tre skördar har vi vid sidan av Tuure fått ett nytt alternativ av sydligare typ nämligen RhoniaBOR, som är avkastningsrikare och har bättre återväxtförmåga än Tuure, men vars smältbarhet går ner något snabbare än Tuures. Som komplement till timotej innehåller blandningarna ängs- och rörsvingel samt engelskt rajgräs och klöver, som valts med beaktande av både deras odlings- och kvalitetsegenskaper.

Utsädesblandningen fel ställe att spara

I de officiella sortförsöken kommer de olika sorternas smältbarhet fram och kan jämföras. Till exempel har Hankkijan Sulava eller Klassikko-blandning D-värdet 695 g/kg st, mendan åter en annan timojej-ängssvingelblandning med motsvarande avkastningsförmåga har smältbarheten 684 k/kg ts. Den här skillnaden på 10 gram har stor betydelse för produktiviteten. Tack vare den bättre smältbarheten ökar kons energitillförsel genom att den får större foderintag och fodret är energitikare, och den tillskottsenergin kan producera mjölk +,073 kg EKM/dygn, vilken i en besättning på 100 kor innebär ca 7750 € per år (tabell 1). Granskat per hektar åker producerar en åker som avkastar en torrsubstansskörd på 8000 kilo det årliga fodret för ca två mjölkkor, varvid avkastningen per hektar är 151 €. Vallfrökostnaden per hektar är ca 30-40 €/skördeår, så med rätt sortval har man betydligt större möjlighet till merinkomster än vad man har möjlighet att spara med ett utsäde av sämre kvalitet trots att det är billigare.

Så påverkas intäkterna av smältbarhetsskillnaden

Text: Tuomas Uusitalo