Mögeltoxiner i utfodringen av nötkreatur
Mögeltoxiner, dvs. gift som produceras av mögelsvampar, kan finnas särskilt i spannmål och ensilage som skördats under besvärliga växtperioder. Toxinerna kan inte ses med blotta ögat, det viktigaste sättet att säkerställa en lyckad utfodring är alltså att analysera spannmål som är av sämre kvalitet.
Man vet att toxiner hos mjölkkor bl.a. ökar infektionskänsligheten, försämrar fruktsamheten och påverkar leverns och njurarnas verksamhet. Mögeltoxinerna är tyvärr ofta den sista orsak man börjar granska när det förekommer många juverinflammationer, dräktighetsproblem eller obestämda sjukdomsproblem i besättningen.
Idisslare har hjälp av sin våm som lindrar skadeverkningarna av mögeltoxiner. Våmmikroberna förvandlar vissa mögeltoxiner till en mindre skadlig form. Hur effektiv är då våmmen i praktiken med att oskadliggöra mögeltoxiner? Hos högproducerande kor är omsättningen i våmmen stor, och en del av toxinerna passerar våmmen. Om våmmen är sur kan mikroberna inte spjälka toxiner effektivt. Dessutom försvagar toxinerna också våmmikrobernas aktivitet.
Mögeltoxinernas inverkan på hälsan och produktionen är beroende av mängden toxiner och deras art. Toxinerna skadar tarmens yta, så att upptagningen av näringsämnen bromsas upp och foderutnyttjandet försämras. Djuren kan få diarré, aptitlöshet och produktionsminskning. Toxinhalten i blodet stiger och det kan också utsöndras toxiner i mjölken. Mögeltoxinerna upplagras i levern, så risken för ketos, fettlever och fruktsamhersstörningar hos nyss kalvade kor ökar. Många mögeltoxiner har också en skadlig inverkan på djurens immunförsvar. Djurens motståndskraft mot inflammationer och virus- och bakteriesjukdomar försvagas.
Risken för skadliga effekter av mögeltoxiner ökar om toxinhalten i fodret är stor. En kombination av olika mögeltoxiner är skadligare än till exempel bara en hög halt av deoxivalenol (DON) i fodret.
Den spannmål som tas emot på Hankkijas foderfabriker monitoreras med avseende på de viktigaste mögeltoxinerna
Hankkija analyserar mögeltoxinhalterna i alla inkommande förhandsprov och spannmålspartier, förhandsprov och foderfabrikerna tar inte emot spannmålspartier med hög toxinhalt. I samband med mottagningen undersöks halten av deoxyvalenol (DON) i alla mottagna havrelass och i ett täckande av vete- och kornpartierna, och alltid om spannmålen organoleptiskt verkar misstänt. Dessutom följer man upp halten av zearalenon (ZEA) samr HT2- och T2-toxiner.
.Efter den blöta sommaren och svåra tröskningsförhållandena har höga DON-halter mest uppmätts i havre, men har också påträffats i korn och vete. De regionala skillnaderna mellan spannmålens toxinhalter är stora. Mögelrisken kan också öka först under lagringen, om man till exempel inte lyckats torka spannmålen tillräckligt ordentligt och snabbt. Också krossad spannmål är känslig för mögel om ensileringen misslyckats.
Analysera mögeltoxinerna
För att kartlägga risken för mögeltoxiner rekommenderas att den spannmål som utfodras analyseras. Toxiner kan analyseras bland annat i Suomen Viljavan laboratoriossa. Om toxinhalten är hög (gränsvärdena för olika toxiner är olika), ska djur inte utfodras med spannmålen. Om spannmålen har en låg toxinhalt kan man i första hand ge den åt större idisslare såsom köttnöt, och i små dagsgivor. De djur som är känsligast för mögeltoxiner är ungdjur, bland annat kalvar, som inte ännu har det skydd som våmmen ger. Åt dem är det säkrare att köpa Primo-foder.
Mögligt foder ska inte ges åt djur, inte heller mögligt ensilage. Också det innehåller toxiner. I Lukes undersökning kartlades år 2022 halterna av mögeltoxiner i vall- och helsädsensilage på finländska kreatursgårdar. Proven togs separat från förstklassigt foder och från mögliga partier. Toxinhalterna i proven från bra foder var små, men i alla prov från mögligt ensilage var toxinhalterna skadligt höga och de innehöll flera olika toxiner. De innehöll samma rödmögeltoxiner som spannmål (bl.a. zearalenon som stör hormonfunktionerna), och dessutom toxiner från lagermögel. Alla mögliga partier man hittar i ensilage ska tas bort. En snabb och lyckad ensilering genast efter skörden säkrar den hygieniska kvaliteten och säkerheten hos ensilage och krossad spannmål.
Lösningar för att minska skadeverkningarna av mögeltoxiner hos nötkreatur
När det gäller att bedöma riskerna med mögeltoxiner och minimera eventuella skadeverkningar av toxinerna kan du ta hjälp av Hankkijas utfodringsspecialister, som tillhandahåller rätt produktsortiment för att minska skadorna av mögeltoxiner.
Om spannmålens toxinhalt är förhöjd rekommenteras användning av toxinbindare, som ingår som tillsats i Hankkijas industritillverkade foder eller som ges separat. Resultatet av toxinanalysen ska tas i beaktande då man fastställer spannmålsgivans storlek vid utfodringsplaneringen.
Med Hankkijas produkter Progut® och Progres® kan man stöda hälsan hos husdjurens tarmsystem och immunförsvar. Resinsyrorna i Progres stöder tarmepitelets skick genom att minska aktiviteten hos de faktorer som bryter ner tarmen. De aktiva ämnena i Progut, bland annat betaglukaner och manno-oligosackarider, fungerar som modellstycken, med vilkas hjälp djurens tarmsystem förbereder sig för att möta skadliga mikrober, såsom sjukdomsalstrande bakterier eller jästsvampar. Progut och Progres är ett utmärkt hjälpmedel när det finns mer problem än vanligt i samband med djurens foder eller den övriga miljön.
*Manni, Rämö, Franco, Rinne, Huuskonen: Occurrence of Mycotoxins in Grass and Whole-Crop Cereal Silages—A Farm Survey, Agriculture 2022, 12(3)
Ta kontakt
Hankkijas utfodringsspecialister har branschens bästa kunnande inom utfodring av nötkreatur. Utfodringen på kreatursgårdarna planeras noggrant så att utfodringsbehoven i de olika produktionsskedena tillgodoses och överutfodring undviks. Lämna en kontaktbegäran eller sök upp utfodringsspecialisten i ditt område:
Nautojen ruokinta-asiantuntijoiden yhteystiedot
