Resultatet av första vallskörden avgör den kommande utfodringssäsongens mjölklikvid
Seuraavan vuoden maitotili tehdään ensimmäisellä nurmisadolla. Myös lihanautojen loppukasvatuksessa parhaan tuloksen saa huippulaatuisella nurmisäilörehulla. Jos nurmirehun kuitupitoisuus jää matalaksi, alenee maidon pitoisuudet ja samalla maitotili. Jos puolestaan raakavalkuainen jää matalaksi, joudutaan talven mittaan hankkimaan runsaasti täydennysvalkuaista. Arvonsa on myös nurmirehun seleenipitoisuudella, sillä se alentaa rehulisiin käyttäviä euroja tonneilla.
Hur ser jag till att vallskörden får tillräcklig fiberhalt?
Vallakördens fiberhalt påverkas av vallblandningens artsammansättning och framför allt av innehållet av förstråade skott i första vallskörden. I artrika vallblandningar sänks fodrets fiberhalt av framför allt stor andel klöver.
En hög fiberhalt säkerställs genom tillräcklig kvävegödsling, som i synnerhet gynnar timojens skördebildning. Klöver- och svingelarternas skördebildning är störst vid andra och tredje ensilageskörden, och kvävegödsling för den första vallskörden (100 kg N/ha) påverkat inte klöverns andel i de senare skördarna.
Andra faktorer som sänker vallfodrets fiberhalt är till exempel övertäta vallar, där de enskilda timotejskotten blir små. Enligt observationer som gjorts på gårdarna har också kalium en stor betydelse för vallfodrets fiberhalt på kaliumfattiga jordar.
Råproteinhalten kan optimeras med kvävegödslingen
Tillräcklig kvävegödsling av den första vallskörden säkerställer att vallfodret får den råproteinhalt som efterträvas. Senaste växtperiod frigjordes rikligt med näring från marken, och råproteinhalten i den störa första vallskörden höll på största delen av gårdarna inte optiminivå - dvs. kvävet tog slut i förtid.
Hur ska det bli i sommar? Kommer växtperioden att gynna friläggningen av kväve från marken när vi går mot midsommar? Vi kan inte förutspå sommaren väderförhållanden, men vallarna kan utnyttja gödselkvävet effektivt om gödslingen varit balanserad, dvs. beståndet har haft tillgång till alla näringsämnen som behövs för skördebildningen.
Det lönar sig inte att tumma på kvävegödslingen av den första vallskörden, eftersom den säkerställer att den eftersträvade råproteinhalten nås. Om man förväntar sig en stor första vallskörd (över 4000 kg ts/ha), har man genom bladgödsling med YaraVita Thiotrac, 5 l/ha fått goda försöksresultat särskilt då det gäller att säkerställa råproteinhalten.
Vallen omvandlar selenet i gödseln till värdefulla organiska selenföreningar
De Yara-gödselmedel som rekommenderas för husdjursgårdar innehåller alltid selen. Vallen omvandlar selenet i gödseln till värdefulla organiska selenföreningar, som produktionsdjuren kan använda effektivt. Selengödslingen säkerställer att alla djurgrupper har tillgång till selenhaltigt vallfoder.
Det selen som ges som fodertillskott ska alltid bestämmas utgående från behovet och inte ges för säkerhets skull. Då man gödslar vallen för första ensilageskörden med Yaras selenhaltiga gödselmedel enligt rekommendationen, 100 kg N/ha, uppnås målvärdena för vallfodrets selenhalt, och behovet av extra selen ska fastställas med eftertanke. Gödselselenets värde i utfodringen är beroende på besättningens storlek och behov av selentillskott flera tusen euro.
Mervi Seppänen
Utvecklingschef
YaraSuomi
