Så regleras mjölkproduktionen med utfodringen
Mjölkproduktionens lönsamhet kan förbättras genom att vi höjer mjölkavkastningen eller höjer mjölkens halter. Också med förbättring av kornas hälsa och fruktbarhet sparar vi kostnader och underlättar arbetet. Vi kan påverka mjölkproduktionen och hälsan med hjälp av utfodringen. Var hittar vi utfodringens reglageknappar?
Det bästa sätter att få ut fler mjölkliter från produktionen är att förbättra fodrets smältbarhet och öka kraftfodergivorna. Lättsmält ensilage av god kvalitet producerar mera mjölk. När vi ökar kraftfodergivan bildas det mera propionsyra i våmmen. Propionsyra är råvara för blodsocker och mjölkens laktos. En ökad mängd raftfoder möjliggör härigenom produktion av en större mjölkmängd. Också AAT-protein, som är protein som upptas i tunntarmen, har en produktionsökande effekt. Tillförseln av AAT kan ökas genom att man ger korna mera rybs eller genom att höja energtillförseln.
Enligt undersökningar ölas mjölkmängden också av innovationen Progut®, som Hankkija tagit fram och patenterat. Ämnet ökar antalet våmmikrober, och då smältningen av fiber stimuleras äter korna det egna ensilaget med god aptit. Samtidigt effektiveras produktionen av högklassigt mikrobprotein.
Högre halter
Den smältbara fibern i ensilage är en god källa för mjölkfett. Den omvandlas i våmmen till förstadier till mjölkfett dvs. till ättiks- och smörsyra. Också ensilagets socker kan öka produktionen av smörsyra. Gräsväxter innehåller i regel mera smältbar fiber än klöver. Fibersmältningen är effektiv när våmmens pH är normalt och korna idisslar. Hälften av mjölkens fett kan bildas i juvret av ättiks- och smörsyra.
Resten av mjölkfettet kommer direkt från fodrets fetter eller av att kon magrar. Hårda foderfetter är effektivare källor till mjölkfett än oljeartade fetter. Hårda fetter försämrar inte heller fibrernas smältning i våmmen, vilket rikligt med växtolja gör.
Mjölkproteinet är sammansatt av aminosyror. Proteinets beståndsdelar fås från rybs och proteinfoder, men ännu större del av AAT-proteinet produceras av våmmikroberna. Därför leder en god energitillförsel. smältbart ensilage och kraftfodertillskott till att produktionen av mjölkprotein höjs effektivt.
EKM-fodren har planerats för att stärka mjölkens halter och stödja EKM-produktionen. När prissättningen av mjölken ändras till att lägga allt större vikt vid halterna, blir EKM-fodren ett ännu lönsammare val.
Bättre hälsa och fruktsamhet
En balanserad och rikt avkastande utfodring baserar sig på en riklig, högkvalitativ ensilageskörd.
Kornas hälsa och fruktsamhet är en viktig del av mjölkproduktionens lönsamhet. En frisk ko är en högproducerande ko. Trygga kalvningar och goda dräktighetsresultat leder till en hög livstida avkastning.
De flesra utmönstningarna av kor infaller efter kalvningen. I bakgrunden finns ofta en kraftig avmagring, dålig aptit och energiunderskott. Om man lyckas kon hjälpa över de här problemen på ett tryggt sätt har den goda chanser att producera mjölk ännu ett år.
Energiunderskottet hos kor som magrar är lika med blodsockerbrist. Blodets halt av ketoämnen stiger, kon mår dåligt och äter ännu mindre. De blodsockerhöjande Acetona energifpodren minskar avmagringen och produktionen av ketoämnen och hjälper kon att äta mera och korrigera energiunderskottet. Då blodsockerhalten återställs förstärks också brunsterna och korna blir lättare dräktiga.
Brister i mineralutfodringen kan försämra kornas hälsa, produktivitet och fruktsamhet på många sätt. En omfattande mineralanalys av ensilaget ger god grund för en balanserad utfodring. Sopivamineralerna, som skräddarsys för gården, kompletterar noggrannast de egna fodren. Ett tillräckligt kompliment av mineraler och spårämnen är en utmärkt försäkring sim skyddar korna mot produktionsstörningar och veterinärkostnader.
Text: Pirjo Hissa, Hankkija Oy