Satsa på ensilaget - gårdens viktigaste foder för höga halter

Att gott ensilage har en grundläggande roll för mjölkens halter är väl känt. Ämneh ra behandlats i bl.a. följande artikel:”Utfodring som höjer mjölkens halter”. I artikeln sägs, att man bör välja det bästa grovfodret för de mjölkande korna om man vill höja mjölkens halter. I den andra artikeln nämns, att högklassigt och lättsmält vallfoder höjer produktionen av mjölkfett. Exakt vad menas här med orden ”högklassigt” och ”bäst”? Hur mycket kan man påverka halterna med ensilagekvaliteten, och hur kan man tillverka ensilage som samtidigt också höjer halterna?

Ensilagets jäsningskvalitet kan påverka mjölkens fetthalt så mycket som 4 tiondedelar!

I flera försök har foder smed hög halt av mjölksyra sänkt mjölkens fetthalt. Som störst har skillnaden i fråga om mjölkens fetthalt varit hela 4 tiondedelar så, att kor som ätit foder som jäst ofullständigt haft bättre halter än kor som ätit foder som jäst länge.

Det lönar sig att vara noga med skillnader mellan foder som är ”helt bra” och foder som jäst begränsat. Foder som är ”helt bra” doftar gott, kan enligt analysen innehålla t.ex. 30 g/kg ts socker och t.ex. 75 g/kg ts mjölksyra, och alla andra värden som beskriver ensileringskvaliteten är också inom de målsatta gränserna. Fodret har alltså stått sig riktigt bra. Men: om sockerhalten skulle vara 63 k/kg ts i stället för 30 gram, skulle mjölkens fetthalt förbättras med en tiondedel. Samtidigt skulle fodret också innehålla mindre mjölksyra.

För att göra ensilaget till ett foder som höjer halterna ska det ensileras så, att det sparas på sockret och bildas liten andel jäsningsprodukter. Det innebär att jäsningen under ensileringen måste begränsas. Ju mera av det färska fodrets egenskaper ensilaget har, desto bättre halter kan man åstadkomma i mjölken.

Begränsning av ensilagets jäsning ett sätt att förbättra mjölkens halter

En av de effektivaste metoderna för att förbättra mjölklikviden är att förbättra mjölkens fett- och proteinhalter genom att begränsa ensilagets jäsning. Mjölkens fetthalt förbättras med en tiondedel när ensilagets sockerhalt stiger med 33 enheter (g kg ts), ensilagets halt av eteriska fettsyror sjunker med 17 enheter, eller ammoniakhalten sjunker med 33 enheter (g/kg N).

Parametrarna för jäsningskvaliteten har ett inbördes beroendeförhållande, så det går inte att räkna ihop de olika parametrarnas effekter. Däremot innebär en större förändring av en parameter en större förändring i mjölkens halter, dvs. om ammoniakhalten sjunker med 66 enheter, så stiger mjölkens fetthalt med två tiondedelar. När mjölkens fetthalt förändras, förändras också mjölkens proteinhalt i samma riktning. Om mjölkens fett- och proteinhalt förbättras med en tiondedel innebär det en merinkomst på 125 €/ko/år.

*När värdet på en fettiondedel är 0,55 cent och värdet på en proteintiondedel är 0,7 cent och produktionen är 10 000 kg.

Jäsningen kan begränsas med AIV eller Hankkijas Prima och förtorkning

Två verkningsfulla sätt att begränsa ensilagets jäsning är förtorkning och tillsats av ett myrsyrabaserat ensileringsmedel, i rätt dosering. Gällande förtorkning är en övre gräns på 35 % fukthalt optimal. Vid torkning till lägre fukthalt får man andra nackdelar, såsom bladtappning, risk för varmgång och utsortering i blandfoder, som kan vara större än fördelarna med extra torkning. Vad gäller ensileringsmedel är det a och o att välja rätt ensileringsmedel och använda tillräckligt stor dos. Man kan inte stoppa jäsningen med en dos på bara 3 l/t, man måste tillsätta minst 5 l/t för att få full nytta av behandlingen.

Säkerställ rätt dos av AIV och Hankkijan Prima genom att väga lassen

För att säkert veta hur mycket lassen i de egna kärrorna väger måste lassen vägas. Det skulle vara bra att väga lass med olika torrsubstanshalt så, att man känner till torrsubstanshalten. Du kan göra upp en tabell över resultaten med tanke på kommande år. Underdosering kan bli riktigt dyr på grund av feljäst foder eller på grund av problem med varmgång i fodret. Det är inte heller lönsamt att överdosera ”för säkerhets skull” . Däremot är det en utmärkt investering att satsa på att väga lassen, bara man också mitt i brådskan kommer ihåg att utnyttja resultaten vid ensileringen.

Ännu hinner du planera hur du ska väga foderlassen i sommar för att få doseringen av ensileringsmedel att stämma perfekt.

Läs mera om val av ensileringsmedel och dosering och om vägning av foderlassen.

Källor:
Huhtanen P., Nousiainen, J.I., Khalili, H., Jaakkola, S. and Heikkilä, T. 2003. Relationships between silage fermentation characteristics and milk production parameters: analyses of literature data. Livestock Production Science 81: 57-73.
Jokela, M. m.fl. 1998. Keskeisten alkutuotantotekijöiden ja prosessoinnin vaikutus maidon laatuun: kirjallisuuskatsaus. Maatalouden tutkimuskeskuksen julkaisuja. Serie A: 41. http://urn.fi/URN:ISBN:951-729-520-0