Vad berättar foderanalyserna om växtperioden och om hur gödslingen lyckats?
Kostnaderna för gödselmedel utgör ca 11 % av mjölk- och köttproduktionens insatskostnader, men över hälften av insatskostnaderna går till köpfoder (Luke Taloustohtori 2023).
A och O för en lönsam vallodling är att den näring som tillförs används noggrant. En oplanerad minskning av gödselkostnader leder till att kostnaderna för fodermedel ökar, och den minskning av insatskostnaderna du hoppats på inte uppnås. I värsta fall leder inbesparingen av gödselkostnaderna till att gårdens självförsörjning med protein och foder går ner.
Den här växtperioden har vallfodrens råproteinhalt varit förhållandevis hög på många gårdar, och till och med överstigit målnivån på 130-160 g/kg ts. Den första tanken är att sänka kvävegödslingen. Orsakerna till råproteinhaltens variationer ska ändå, förutom i gödslingen, sökas i växtperiodens väderförhållanden, och man får överväga hur stor risk man är villig att ta för att vallfodrets kvalitet försämras då kvävegivan sänks. Därför är det bra att redan i samband med gödselköpet göra en jämförelse mellan kostnaderna för gödselmedel respektive kostnaden för tillskottsfoder.
Växtperiodens och gödslingens inverkan på vallfodrets kvalitet
Den här växtperioden har vallskördarna på många håll påverkats negativt av vårtorka. Kvävet i YaraBela- och YaraMila-gödselmedlen är helt i löslig form och är tillgängligt för växterna också då det är torrt.
Största delen av kvävet i kreatursgödsel måste först mineraliseras genom inverkan av markmikrober. Både torka kyla bromsar upp markens mikrobaktivitet och friläggningen av kreatursgödselns näringsämnen. Å andra sidan kan också stora mängder av kreatursgödselns totalkväve och tidigare års restkväve friläggas när marken är lagom varm och fuktig. I extremväder ökar kreatursgödsel därför variationerna i vallfodrets råproteinhalt.
De vanligaste orsakerna till hög råproteinhalt:
- Hög andel klöver i klöverhaltig vallblandning.
- Utveckling av sidoskott, som ger stor andel unga och bladrika skott. Till exempel i ett glest bestånd som besväras av torka, och som efter regn börjat växa på nytt före slåttern.
- Låg skördenivå, som gör att det finns mycket gödselkväve tillgängligt.
- Varm och fuktig mark, som gör att mikroblivet är aktivt och restkvävet från tidigare år frigörs effektivt.
Sätt att få en lämplig råproteinnivå från växtperiod till växtperiod:
- Ta i bruk Yaras avgiftsfria satellittjänst Atform med precisionsodlingskartor. Precisionsgödsling minskar övergödslingen på sådana områden där det på naturlig väg friläggs rikligt med kväve, och jämnar ut vallfodrets råproteinhalter på åkerskiftet.
- Använd Atfarms spridningskartor vid spridningen av kreatursgödsel. Med hjälp spridningskartorna läggs mer kreatursgödsel på de områden där mullhalten är låg. Utjämnar vallfodrets råproteinhalt på åkerskiftet.
- OBS! Genom att ladda ner mobilappen Atfarm kan du utnyttja spridningskartorna genom att reglera körhastigheten utan mängdregleringsautomatik på spridaren.
- Genom at komplettera kreatursgödseln med lämpliga YaraMila eller YaraBela-gödselmedel, så att kreatursgödselns näringsämnen utnyttjas eå effektivt som möjligt och och det blir så litet restkväve kvar som möjligt. Justera kompletteringsgödseln av kreatursgödseln på dina vallskiften till optimal nivå med Oma Yara-gödselräknaren.
- Svårt att förutse hur det blir. En minskning av gödselkvävet på den första vallskörden ökar variationen i skördens mängd och kvalitet, för vi vet ju aldrig på förhand hurdan växtperiod
Text: Mervi Seppänen, YaraSuomi Oy