Värmestress hos kor
Risken för värmestress bedöms med THI-indexet. Källa: OMAFRA
Sommaren är en svår tid för korna. Värmen och fukten i ladugården ökar och luften står stilla. För kon känns värmen kvävande redan när vi människor tycker det är riktigt behagligt. Hög luftfuktighet förvärrar känslan av värme. Högproducerande kor producerar mycket värme, så för en ko som mjölkar 45 kilo borde omgivningen vara 5 grader svalare än för en ko som mjölkar 35 kilo.
Om korna lider av värmestress äter de mindre ensilage och mjölkproduktionen minskar. När temperaturen stiger med ca 10 grader har mjölkproduktionen enligt undersökningar minskat med ca 4 kilo, foderintaget minskat med nästan 2 kg ts, fettprocenten med 0,3 %-enheter och proteinet med 0,1 %-enheter. Den mottagna mjölkmängden och fetthalten minskar under sommaren också enligt mejeriernas statistik.
Djurens upplevelse av värmestress påverkas både av luftens temperatur och luftfuktigheten. Ju högre luftfuktigheten är, vid desto lägre temperatur börjar djuren lida av värmestress. Risken för värmestress bedöms på basis av de två indikatorerna med THL-indexet (temperature-heat index). När THI-indexet stiger över 68 börjar djuren lida av värmestress, och det är hos de högavkastande djuren effekterna syns först (Bild). Symptomen på värmestress är tätare andning, minskat foderintag och -mjölkproduktion, höjd kroppstemperatur och förändringar i beteendet (utsortering av foder, korna söker upp svala ställen, står mycket).
Varför minskar foderintaget och mjölkens fetthalt under värmeböljor?
När kon känner sig för var äter den framför allt mindre ensilage, eftersom nedbrytningen av fiber i våmmen producerar mest spillvärme. Samtidigt minskar tyvärr också produktionen av mjölkfett, eftersom fiberns nedbrytningsprodukter är den viktigaste källan till mjölkfett. Ibland kan det också förekomma sur våm i sammanhanget. Vid värmeböljor kan mjölkens fetthalt på några dagar minska med flera procentenheter. Det bästa sättet att få korna att äta mera grovfoder är att effektivera ventilationen. Också preparatet Pötsipuskuri som balanserar upp våmmen är ett bra hjälpmedel för att minimera den skadliga effekten av värmestress. Genom att ha korna att beta på natten kan intaget av betesgräs också öka.
Vid varmt väder försämras ensilagets och blandfodrets hållbarhet. Fodret blir varmt, smaken försämras och näringsvärdet minskar. Blanda ofta till nytt färskt blandfoder, rengör foderbordet regelbundet och tillsätt ensileringsmedel till blandningen så hålls foderintaget bättre.
Vattenförbrukningen ökar när det är varmt. Fri tillgång till rent vatten ökar kornas foderintag och produktion. Man ska också se till att korna får tillräckligt med salt. Om korna äter mindre foder får de samtidigt i sig mindre mineraler. Det är bra att höja blandningens mineralfoderhalt en anring för att trygga tillförseln av magnesium och spårämnen. Ämnena motverkar betesförlamning och tryggar fruktsamheten och immuniteten. Man kan också erbjuda djure salt separat.
Om det finns kor i ladugården som bara står i gångarna eller som står med framfötterna i båset men inte vill läggas sig ner kan det tyda på värmestress. Korna kanske står bara för att svalka ner sig, när de står kommer luften åt djurets båda sidor. Värmestress har konstaterats minska viloperiodernas längd. Genom att kyla ner liggområdet med fläktar kan man öka djurens vilotid med upp till 3-4 h/dygn. Onödigt stående belastar benen och klövarna och förbrukar extra energi.
Effektivering av ventileringen ett effektivt sätt att minska värmestress
Effektiv ventilation säkerställer att kon äter och producerar utan störningar. Vid varmt väder räcker det inte med att bara hålla fönstren öppna eller ha en helt öppen draperivägg, utan luften där korna befinner sig måste vara i rörelse. En fläkt med en meter i diameter som är riktad snett neråt mot korna är tillräckligt effektiv på ett avstånd upp till tio meter, på längre avstånd behövs ytterligare en lika stor fläkt.
Effekten av större fläktar når längre. Fläktarna ska helst placeras i liggområdet. Man startar dem när temperaturen stiger till ca 20 grader. Det lönar sig att ansluta fläktarna så att det går att ha bara varannan fläkt på åt gången. Fläktarna betalar in sig i form av bättre foderintag och mjölkproduktion, god mjölkfetthalt, bättre dräktighetsresultat och bättre hälsa.
Under värmeböljor kan det dessutom vara bra att ge korna en svalkande dusch. Munstyckena kan monteras i väntutrymmet till mjölkningsstationen eller på robotgårdar i inhägnaden vid foderbordet. Vattendropparna ska vara stora, avsikten är inte att fulta luften utan att duscha korna. Duschen får vara på en minut, därefter får korna torka. Duscharna ska bara användas under dygnets varmaste timmar.
För stor djurtäthet i ladugården tillspetsar problemen under sommaren
Det alstras mera värme, och både ätandet och vilan försvåras av trängseln. En foderbordslängd på 70 cm/ko säkerställer att korna har tillräckligt utrymme för att äta, och foder ska alltid finnas tillgängligt för korna. Också tillräcklig mängd båsplatser ökar mjölkproduktionen och gör att nysskalvade kor snabbare anpassar sig till sin nya grupp. De som lider mest av trängsel är förstakalvarna. Deras foderintag och produktion minskar. Förstakalvarnas produktion borde vara över 80 % av de äldre kornas produktion.
Också sinkorna lider av hetta. För dem har värmestress en långvarig verkan på kalvningstidens immunitet, ätförmåga, kommande mjölkproduktion och fruktsamhet. Den heta sommaren 2018 ledde på många gårdar till att den följande säsongens kalvningar kom senare, korna blev inte dräktiga i normal ordning. Värmestress försämrar också immuniteten och ökar infektionskänsligheten.
Pirjo Hissa, utvecklingschef för nötkreatursfoder, Hankkija Oy