Hankkijas foderindustri - 100 år av foderinnovationer

Under första halvan av seklet begränsades husdjursproduktionen av brist på energi och protein i utfodringen. Såväl tidningen Pellervo som jordbrukarna ställde krav på att Hankkija skulle grunda en anläggning för blandning av kraftfoder för att lösa problemet. Det ledde till att Hankkijas styrelse den 12 juni 1926 fram en investeringsplan för förvaltningsrådet och av sin konkurrent Agro köpte en fastighet i Helsingfors nära Malms station, som tidigare använts för malning och blandning av foderråvaror. Magister Lauri Paloheimo, assistent vid Helsingfors universitet, anställdes för att ”ansvara för tillverkningen av kraftfoderblandningar och propagandan kring dem”.

Kvarn- och blandningsanläggningen iståndsattes med tanke på sitt ändamål och i augusti 1926 tillverkade och distribuerade Hankkija sitt första nötfoder ”Hankkijas kraftfoderblandning Nr 1”, som senare fick sällskap av en förmånligare version, ”Hankkijas kraftfoderblandning Nr 2”. 1929 började man tillverka hönsfodret Tipu. Nytt i Hankkijas foder var sammansättningen och råvarornas blandningsförhållanden som baserades på forskning, och som syftade till att ge foderblandningen en god protein- och aminosyrabalans. Lauri Paloheimo som var direktör för blandningsanläggningen blev senare professor i husdjursvetenskap vid Helsingfors universitet.

Foderproduktionen växte jämnt ända till vinterkriget, men kriget stoppade importen av foderråvaror och det blev brist på råvaror av god kvalitet. Det löste man genom att börja tillverka cellulosafoder för både nötkreatur och de hästar som arbetade i armén och i skogsbruket. Fodercellulosan måste kompletteras med mineraler och det ledde till att tillverkningen av mineralfoder utvecklades.

Efter kriget blev tillgången till foderråvaror bättre och man byggde fabriker

1951 köpte Hankkija en foderfabrik i Kållby, Jakobstad, som skulle förse kunderna i norra Finland med foder. 1955 byggde Hankkija en tredje fabrik i Koria. Den skulle betjäna kunderna i Kymmenedalen och östra Finland. Fabrikens placering passade också in i 1950-talets anda av bilateral handel. Foderråvaror köptes från Sovjetunionen och fraktades med tåg till Koria där de förädlades till foder. Nästa steg var när Hankkija år 1959 byggde en modern och långt automatiserad fabrik i Åbo. Den ersatte det gamla foderblanderiet i Malm som då verkat i över 30 år.

1965 byggde Hankkija ett stort spannmålslager och en utsädescentral i Seinäjoki. I samband med den byggdes en foderfabrik år 1968. Det behövdes mycket råvaror från landskapet och Hankkija var därför med och utvecklade övergången från odling av hö och havre till odling av korn och vete i södra Österbotten. Senare brann fabriken i Seinäjoki och en ny modern fabrik uppfördes på platsen år 1977.

Finska Foder blir landets ledande fodertillverkare

I början av 1980-talet dominerade Finska Socker Finlands sockermarknad. Företaget hade redan länge levererat melass och melassnitsel som bildades som biprodukter vid raffineringen direkt till kreatursgårdar och till råvara för foderindustrin. I sitt sökande efter tillväxt tog företaget i början av 1980-talet sikte på foderindustrin genom att köpa hela aktiestocken av företaget Turun Muna Oy år 1981. Turun Muna var ett av landets största foderföretag, som var särskilt dominerande inom tillverkningen av fjäderfäfoder. Företaget hade börjat med fodertillverkning samma år som Hankkija, år 1926.

Finska Socker (från år 1989 Cultor) fortsatte med sina företagsköp genom att år 1982 köpa företaget Vasakvarn Ab (tidigare Vasa Ångkvarn Ab), som tävlade med Hankkija om titeln Finlands största fodertillverkare. Köpet av var det dittills största företagsköpet i Finlands livsmedelsindustri. Efter företagsköpen innehade Finska Socker sammanlagt sju olika foderfabriker, men efter en struktursanering hade företaget tre verksamma fabriker: Sampola i Åbo, Klemetsö i Vasa och Kotka. De gick år 1985 ihop till ett företag som fick namnet Finska Foder.

Finska Foder köper Hankkijas foderaffärsverksamhet

Centralandelslaget Hankkija hamnade i svårigheter till följd av investeringar som gjorts med lånade medel på 1980-talet. Företaget sökte en lösning på problemet genom att bolagisera funktionerna och koncentrera sig på byggnadsindustri. 1987 grundades Hankkija-Lantbruk Oy som tog hand om Hankkijas traditionella branscher, lantbrukshandeln och foderindustrin. 1988 upphörde konkurrensen mellan två kooperativa lantbruksaffärer, när SOK och Hankkija ingick avtal om att äga Hankkija-Lantbruk Ab till lika delar. I samband med avtalet överfördes foderindustrin i form av enheten Hankkijas Foderindustri till en del av moderbolaget Hankkija-koncernen, som senare blev Novera-Yhtymä Oy.

När den stora ekonomiska lågkonjunkturen drabbade Finland år 1990 hamnade det skuldsatta Novera, som satsat hårt på den konjunkturkänsliga byggnadsindustrin, i svårigheter. Efter påtryckningar från borgenärsbankerna övertalades Novera att sälja sin lönsammaste del, Hankkijas Foderindustri, till Cultor-koncernens Finska Foder Ab våren 1992. Samtidigt övergick också Tuottajain Rypsi Oy till den nya ägaren.

Efter företagsköpen inledde Finska Foder en kraftig sanering. Foderfabriken i Koria stängdes och produktionen koncentrerades till foderfabriken i Kotka som köpts av Vasakvarn. Fabriken i Raunistula i Åbo stängdes påföljande år och produktionen koncentrerades till fabriken i Sampola, Åbo, som köpts av Turun Muna. Fabriken i Vasa som köpts av Vasakvarn koncentrerade sig på tillverkning av specialfoder. Kållby såldes och produktionen koncentrerades till fabriken i Seinäjoki, som köpts av Hankkija.

Finska Foders ägare Cultor (förut Finska Socker) var en mycket forskningscentrerad koncern, vilket också syntes på foderindustrins produktutveckling. Cultor jobbar för framgång på den internationella marknaden och inom affärsverksamheten Finfeed International producerades bl.a. foderenzymer som hade en betydande internationell tillväxtpotential.

Efter flera snabba ägarbyten återvänder Hankkijas foderindustri till Hankkija

Danisco och Cultor kommer överens om att förena sina affärsverksamheter år 1999. I samband med företagsköpet såldes affärsverksamheter som inte direkt hörde till kärnverksamheten, även Finska Foder. Finska Foders nya huvudägare blev statsägda Avena medan mindre andelar köptes av Kemira Agro och Finska Foders ledningsgrupp. Avena var en koncern som bildats av Statens Spannmålsförråd som lades ner i samband med Finlands inträde i EU.

Bara tre år senare år 2002 gjorde Avena en affärstransaktion där merparten av Avenas funktioner såldes åt Lännen Tehtaat Oy. I samband med etta avstod Finska Foders ledning från sina aktier, men Kemira Agro kvarstod som minoritetsägare till Finska Foder. Lännen Tehtaat var ursprungligen ett producentägt sockerföretag som var börslistat. Lännen Tehtaat hade ändå från början av 1950-talet i samband med sin sockertillverkning producerat melassnitsel åt kreatursuppfödare. Lännen Rehu Oy, som varit en del av koncernen, hade i sin fabrik i Säkylä från 1985 också producerat fullfoder. Så sent som år 2004 köpte Lännen Tehtaat Kemita Agros minoritetsandel av Finska Foder.

Handeln med foder började förändras, traditionell handel mellan affär och kund hade allt mer börjat övergå till direktförsäljning av typen business to business. När centralaffärerna hotade bli sidsteppade från foderhandeln fattade SOK-ägda Hankkija-Lantbruk intresse för att köpa Finska Foder. Köpeavtalet ingicks i januari 2007. I och med affären övergick också Lännen Rehu Oy, Hiven Oy och SIA Baltic Feed samt hälften av Farmit Website Oy och merparten av Movere Oy till Hankkija. Finska Foders, Lännen Rehus och Hankkija-Lantbruks försäljningsorganisationer slogs ihop. Så gick det till när Hankkijas foderindustri kom tillbaka till Hankkija, men längs vägen stärkt av Turun Muna och Vaasanmylly.

SOK sålde under åren 2012-2016 aktierna i Hankkija-Lantbruk till Danish Agro och Hankkija blev en del av anskaffnings- och utvecklingsnätverket inom en stor internationell aktör. Samtidigt ändrades företagets officiella namn till Hankkija Oy. Finska Foder, som varit Hankkijas foderbrand byttes till brandet Hankkija år 2018.

Hankkijas foderindustri har satsat mycket på att stödja husdjurens tarmhälsa

Under framför allt senare halvan av 1950-talet användes mycket antibiotika i fodren eftersom de minskade förekomsten av diarré och förbättrade foderutnyttjandet och tillväxten. På 1990-talet väcktes man till insikt om problemen med antibiotikaanvändningen och uppkomsten av resistenta bakteriestammar. Man insåg att det var bättre att stöda husdjurens hälsa och minska förekomsten av sjukdomar än att medicinera dem med antibiotika. Efter fem års forskningsarbete lanserade Finska Foder år 1999 produkten Progut® som är baserad på jästhydrolysat som stöder tarmhälsan. I nästa steg introducerade Hankkija år 2024 ämnet Progres®, en produkt som är baserad på resinsyror från tallolja och som har en betydande positiv effekt på tarmens kondition.

Finska Foder slutade använda foderantibiotika i slutet av 1990-talet, de förbjöds i Finland 1999 och i EU från och med början av 2006. Idag är endast medicinsk användning av antibiotika tillåten.

På 1990-talet började mjölkningsrobotar och utfodring med blandfoder bli vanligare, och Finska Foder lanserade komponentfodren Farmarin. På 2000-talet uppnådde utfodringsplaneringen en ny nivå i och med Sopiva-fodren och -mineralerna som skräddarsys för gårdarna. De senaste åren har produktiviteten i mjölkgårdarnas utfodring förbättrats tack vare Online-Onnikki och andra utfodringstjänster för gårdar med robotmjölkning.

Då mjölkkornas avkastningsnivå stiger är det också nödvändigt att ha god koll på djurhälsan. Till exempel har Acetona-energifodren och Kulta-foderprodukterna planerats för att säkerställa organismens normala funktioner och djurens produktivitet i olika produktionsskeden.

Från 80-talet till 2000-talet hade kornas medelproduktion stigit från 5000 kilo till över tiotusen per år. De bästa besättningarnas medelproduktion överstiger nu redan 15 000 kg per år. Liknande utveckling har också skett gällande tillväxten och avkastningen hos svin. broilrar och värphöns. Här har djurens näringsintag haft en betydande roll.

Idag är Hankkija marknadsledare i sin bransch och satsningen på forskning fortsätter

2024 lanserade Hankkija foderämnet ProHumi® som är baserat på fiber och humussyror från torv. ProHumi® är ett nytt och unikt foderämne som stöder tarmfunktionen och produktiviteten hos djur. 2024 lanserade Hankkija också tvättmedlet ResiPro® som baserar sig på talloljetvål och samma resinsyror som Progres.

Hankkija har idag fabriker i Seinäjoki, Åbo och Kotka. Företaget verkar i hela landet och tillverkar foder för alla husdjursslag. Hankkija är det enda företag i Finland som med sin egen personal och sitt internationella forskningsnätverk utför foder- och utfodringsforskning på betydande internationell nivå.