Vetenskap grunden för hållbart och produktivt jordbruk
Hankkijas nya forskare Nanbing Quin - vem är han och hur kom det sig att han började forska om mjölkkors utfodring? Nanbing är med i teamet som forskar om Progres’ effekter vid utfodring av mjölkkor och har själv specialiserat sig på kors metabolism i samband med kalvningen.
Stadspojken som blev jordbruksforskare
Bild 1. Nanbing Qin, doktorerande forskare, Hankkija Oy
- Jag är född och uppvuxen i Kinas huvudstad, Beijing. Man kan väl kalla mig för en stadspojke. Stadspojken har kommit att göra karriär som jordbruksforskare i Finland. Under gymnasietiden fattade jag intresse för biologi, vilket ledde till studier i livsmedelsvetenskaper vid Helsingfors universitet. När jag utexaminerades som magister i kötteknologi hade jag goda insikter om hur processeringen och förpackningen av kött påverkade kvaliteten, men undrade om det inte hade varit viktigare att förstå hur djurens utfodring inverkar. Tanken lämnade mig inte utan fick mig att börja studera till doktor i husdjursvetenskaper och inrikta mig på jordbruksforskning. Jag har alltid tänkt, att jordbruket baserar sig på lång praktisk erfarenhet. När jag fördjupade mig i studierna insåg jag, att det praktiska arbetet ändå grundar sig på vetenskaplig kunskap. Jag tror, att vi med hjälp av forskning ska kunna göra framtidens jordbruk mer effektivt, lönsamt och hållbart.
Avhandling om metabolisk stress hos mjölkkor kring kalvningstiden
Mina doktorsstudier vid Helsingfors universitet 2014-2018 fokuserade på kors utfodring och metabolismen runt tiden för kalvningen. De tre sista veckorna före och efter kalvningen är viktiga med tanke på kornas hälsa. Korna går vanligen ner i vikt på grund av negativ energibalans, och kroppen stressas av kalvningen och av att mjölkproduktionen sätter igång.
Tänk själv på din ekonomi: när du förbrukar en summa som motsvarar din månadslön, så är ekonomin i balans. Tiden efter kalvningen är litet som om du förbrukar mera pengar än du tjänar. Du är kanske stressad över tanken på att få ett barn, och också stressad på grund av ekonomin, och om du har råd att fostra upp ett barn. Lyckligtvis märker du, att du har pengar på banken, och kan använda dem för att klara den svåraste tiden. Sparade pengar är som en metafor för kons vävnadsdepåer (fett, muskler, glykogen), som används för mjölkproduktion i början av laktationen. Om kon tar för mycket energi från depåerna ökar risken för metaboliska sjukdomar, och sämre hälsa påverkar mjölkproduktionen. I mina doktorandstudier undersökte jag, hur man genom att utfodra kor på olika sätt kan förbättra deras energibalans och hälsa runt kalvningstiden.
Bild 2. Energiabalansen påverkar kornas välmående
Möjliga strategier för att förbättra energibalansen och kornas hälsa runt kalvningstiden
För att hålla din ekonomi i balans kan du antingen öka inkomsterna eller minska utgifterna. På motsvarande sätt kan vi tänka, att vi kan ge kon mera foder eller försöka minska dess energibehov för att bevara energibalansen. Men är det verkligen så enkelt? I vår undersökning utfodrade vi korna med 140 % av deras energibehov under de sista 6 veckorna av dräktigheten. Överutfodringen ökade fettvävnadernas keramidhalt, som man vet att utlöser insulinresistens och härigenom förorsakar eventuella ämnesomsättningsproblem. En ökning av energiintaget före kalvningen är därför sannolikt ingen bra strategi för att förbättra kornas energinivå. Tvärtom visade det att en minskning av energibehovet är ett effektivare sätt att förbättra energibalansen. I undersökningen försökte vi minska mjölkens fetthalt genom att tillsätta särskilda fetter till kornas foder, bland annat konjugerad linolsyra (CLA). Kornas energibehov minskade signifikant när de behövde mindre energi för att producera mjölkfett i början av laktationen. Fettillsatsen förbättrade energibalansen och ledde till att korna magrade mindre under de 7 första veckorna av laktationen.
Ny foderlösning förbättrar kornas produktion och hälsa
Jag arbetar just nu som doktorforskare hos Hankkija med ett projekt där vi undersöker olika resinsyrapreparats inverkan i nötfoder. Resinsyror är naturliga ämnen som finns i barrträdskåda, och vars antimikrobiella och anti-inflammatoriska egenskaper har påvisats i undersökningar de senaste 20 åren. Hankkija är det första företaget som förädlat resinsyror till ett foderämne, Progres, som passar för utfodring av djur.
Min roll i Hankkijas projekt är att undersöka, hur resinsyror som ingår i foder påverkar mjölkkornas metabolism i början av laktationen och om de eventuellt kan minska den metaboliska stressen i början av laktationen.
Jag tror att den forskning jag nu deltar i hjälper oss att utveckla ett mer hållbart jordbruk och ett renare jordklot.
Nanbing Qin, doktorerande forskare, Hankkija Oy