Kvävegödsling av vallar med klöverinslag

Klöver ger vallarna det extra kväve de saknar. Kvävegivan justeras på basis av klöverhalten och ges för andra och tredje vallskörden, inte för den första. Man ska också komma ihåg att det kan vara svårt att uppskatta vallens klöverhalt.

Fiber med kvävegödsling

En hög andel klöver i blandvallen sänker som vi vet ensilagets halt av NDF-fiber och inverkar härigenom sänkande på mjölkens halter och på det literpris som betalas för mjölken.

Tillräcklig kvävegödsling av första vallskörden ökar skörden av timotej och ängssvingel i blandningen, vilket i sin tur höjer fodrets fiberhalt.

Vid ett försök med stigande kvävegivor på en klövervallblandning i Kotkaniemi, där givan höjdes från 75 kg N/ha till 100 kg N/ha ökade vallskörden med ca 900 kg ts/ha. Samtidigt förbättrades också vallfodrets kvalitet och NDF-fiberhalt från 482 till 531 g/kg ts.

För gödsling av klöverhaltiga vallars första skörd rekommenderas YaraMila 100 kg N/ha, som säkerställer en stor och högklassig vallskörd.

Svårt att uppskatta klöverns andel

Minskandet av kvävegivan vid gödsling av klövervallar baserar sig på klöverns andel av beståndet och det mål som gården ställt för ensilagets klöverhalt.

Rekommendationen är, att man kan minska kvävegivan med ett kn N per % klöver i beståndet. Kvävegivan minskas först vid gödslingen av andra och tredje skörden. Minskningen av kvävegivan förbättrar klöverns konkurrenskraft, och klöverhalten stiger särskilt vid torka lätt till 60-80 %.

På grdun av klöverns annorlunda växtsätt överskattas vanligen klöverns andel av vallbeståndet med ungefär det dubbla. I Kotkaniemi uppskattades klöverhalten med ögonmått till 40 %, medan den uppvägda mängden klöver i skörden inte var större än 17 %.

Mervi Seppänen
YaraSuomi Oy